Här kommer lite info om vad som kommer oss handlare tillgodo!
Detta brev är också sänt till Yamahas återförsäljare i Sverige.
Viktig information angående Vattenskoterförordningen
Bäste återförsäljare
Efter en dom i EG domstolen 2009-06-04 spreds nyheten ut att ”Nu är det förbjudet att köra vattenskoter i Sverige” och, ”Äntligen kan vi börja tillämpa vattenskoterförordningen och lagföra vattenskoteråkare som kör utanför upplåtet område”
Många blir av naturliga skäl oroliga över detta besked, både de som redan köpt vattenskoter och de som nu går i köptankar och kanske tvekar. Vi har studerat domen och vattenskoterförordningen i sig och även varit i kontakt med Hugo Tiberg, professor i sjörätt som kan det juridiska och är den som skrivit alla inlagor till EG domstolen och fört frihetens talan mot förbudsivrarna. Vad vi kommit fram till är att rättsläget idag inte är klarare än det var den 3:e Juni innan domen kom.. EG domstolen har skickligt skjutit tillbaka ansvaret på de svenska domstolarna genom att göra giltigheten beroende av att länsstyrelserna utsett sådana områden utanför de allmänna farlederna som förordningen föreskriver. Luleå tingsrätt som var den som ställde frågorna och begärde förhandsbesked från EG domstolen kommer att ta upp det fem (!) år gamla fallet under hösten och har då att ta ställning till hurvida Länsstyrelsen i Norrbotten har förordnat sådan tillåtlighet för vattenskoterkörning som för¬ordningen föreskriver.
De slags områden som länsstyrelserna måste upplåta enligt Vattenskoterförordningen framgår av förordnings 3 §:
3 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka vattenområden i länet, utöver allmänna farleder, som vattenskotrar får användas i. Sådana föreskrifter skall dock alltid meddelas för
1. vattenområde som är så starkt påverkat av annan mänsklig verksamhet att tillkommande buller och andra störningar från vattenskoteranvändning inte kan anses utgöra en betydande olägenhet för allmänheten eller miljön,
2. vattenområde utan närhet till bostadsområde eller fritidshusområde och som har ringa värde för natur- och kulturmiljövården, biologisk mångfald, friluftslivet, fritidsfisket eller yrkesfisket, och
3. annat vattenområde där vattenskoteranvändning inte medför olägenheter för allmänheten genom buller eller andra störningar och inte heller medför risk för skador eller störningar av betydelse för djur- eller växtlivet eller spridande av smittsamma sjukdomar.
Punkt 1 innebär medför bl.a. att där det redan finns vanlig motorbåtstrafik, kan ”tillkommande störningar” från vattenskotrar, som hör till de tystaste och minst förorenande bland båtar, inte utgöra någon betydande olägenhet. Även om annan motorbåtstrafik saknas, måste tillstånd ges för de slags områden som beskrivs under 2 och 3.
Dessutom säger EG domstolen att förordnandena måste ha getts inom rimlig tid (för ärendenas beredning), efter det att förordningen trädde i kraft. Det har gått fem år!
I vattenskoterförordningen står vidare att
Länsstyrelsen skall på lämpligt sätt hålla information tillgänglig för allmänheten om var vattenskotrar får användas. Förordning (2004:607).
För närvarande blir läget för körning utanför allmän farled och länsstyrelseförordnat område: Om en skoteråkare stoppas utanför nämnda vattenområden kan han enligt straffrättsliga regler inte åläggas visa att Länsstyrelsen fullgjort sin skyldighet att upplåta området för skoterkör¬ning. Det blir åklagaren som får visa att körområdet inte är sådant som anges i 3 §. Det gäller även för åklagaren i Luleåmålet.
Men det finns en mer grundläggande brist i vattenskoterförordningen i 2004 års lydelse, nämligen att texten inte notifierats EGs kommission på det sätt som krävs för giltighet av en sådan förordning. Den frågan ställde Luleå tingsrätt aldrig till EG-domstolen, men den har ställts i ett annat mål, som ännu inte kommit upp till prövning.
Vi avvaktar just nu även ett utlåtande från Kustbevakningens jurister som granskar domen och även de synpunkter som Hugo Tiberg anför. Deras tolkning kommer att vara av största intresse då det ligger till grund för hur direktivet till KBV personal kommer att se ut för kommande sommar. Vi tror att Kustbevakningen och sjöpolisen delar vår uppfattning att rättsläget fortfarande är oklart.
Vidare kommer vi att vi branschföreningen Sweaboat gör en pressrelease som talar om vad vi i branschen tycker i denna fråga vilket också påvisar hur snett Sverige är i detta ärende.
Trevlig Sea-Doo sommar!
Och även vad hugo tiberg svarar på detta
Nya vattenskoterförordningen bryter mot EU-regler
Förordningen är redan nu ogiltig
Regeringens försök att förbjuda vattenskotrar ser ut att misslyckas igen. Den 10 juni meddelades att det allmänna förbudet mot vattenskoterkörning upphävts och att en ändrad text med en ny skoterdefinition träder i kraft den 15 juli i år. Men den nya texten bryter redan mot gällande EU-bestämmelser på minst tre punkter och är därför ogitlig.
Den nya lagen som träder i kraft den 15 juli strider mot
EUs bestämmelser om fri rörlighet för varor,
EUs fritidsbåtdirektiv, som säger att de produkter som är godkända inom EU får fritt marknadsföras och tas i bruk inom medlemsländerna,
EUs procedurregler, som innebär att sådana här inskränkande lagar inte får antas av EUs medlemsländer förrän efter en frysningsperiod om 3+3 månader.
Dessutom visar sig påståendet om upphört allmänt förbud vara en bluff för att lura allmänheten och EU- kommissionen.
Ogiltigt i EU
Förbudet mot vattenskoteråkning infördes redan 1994, sedan många redan skaffat sådana far-koster. Regeln anmäldes till EU-kommissionen såsom ett förbud mot "Jet-ski", vilket är ett varumärke för små enmansskotrar som närmast är ett badredskap och flyter endast i planingsfart. Dessa hade mött visst motstånd inom EU, och anmälan föranledde inga protester.
Efter två år preciserades det svenska förbudet till att avse vattenskotrar som enligt allmänt språkbruk inte kan betecknas som båtar, och ett par domstolar fastslog att de större vattenskotrar som flyter vid stillaliggande därför inte omfattas. Men det var inte vad myndigheterna hade tänkt sig, och både riksåklagaren och naturvårdsverket begärde ny lagstiftning för att definitivt stoppa vattenskotrarna.
Förslag till utökat förbud kom dock inte förrän 2003 och fick formen av en ny definition. Förslaget var anpassat till EU-direktivet som inte undantog båtar, och man räknade inte med några svårigheter vid anmälan till EU-kommissionen. Men nu invände både kommissionen och Finland att generellt förbud mot "båtskotrar" blir ett handelshinder i strid mot EU-fördraget.
De svenska myndigheterna svarade inte på över ett år men nedkom härom dagen plötsligt med den nya texten, där skoteråkning tillåts i allmän farled och på platser som länsstyrelsen kan anvisa. Så menade man sig ha tillmötesgått kritiken mot det generella förbudet.
Grov bluff
I själva verket är det tvärtom. Allmän farled är bara vissa leder i landet, främst avsedda för nyttotrafik och där fritidstrafik motverkas. Det är till dessa ca 300 leder i landet som vattenskotrarna hänvisas. Inte heller den angivna länsstyrelsedispensen kan annat än undantagsvis ge rätt att ens köra på eget vatten eller nå sin egen strand eller brygga. Till och med havet anser sig förordningen kunna avstänga för skotertrafik trots att Sverige är folkrättsligt skyldigt att tillåta genomfart där!
Påståendet om upphört förbud är en bluff ägnad att stilla kritik. Inför EU-kommissionen vill man påskina ett befintligt förbud som mildrats och inte behöver notifieras EU eller övriga medlemsstater. Men de "båtskotrar" som nu hänvisas till vissa områden har faktiskt hittills haft fri åkning. Enligt den nya regeln kan inte ägaren ta sin skoter till butiken eller för att hämta vänner till ön; den blir en leksak att traila till platser att befara för körglädjens skull. Från den utgångspunkten förbjuds bl.a. åkning "som kan sprida smittsamma sjukdomar". Som om vattenskotern skulle vara någon lämplig farkost att flytta omkring mellan skilda områden. Det må vara en realitet för kanoter, men de tunga vattenskotrarna!
Miljöanpassad
Den svenska inställningen är obegriplig i Europa. Vattenskotern ses som en bra båt för persontransport ("personal watercraft"). Den är underkastad EUs miljökrav, och när de är uppfyllda är den tystare och gör mindre vågor än andra motorbåtar. Störande körning bör beivras enligt sjölagen, precis som annan buskörning med motorbåtar. Vattenskotrar har en bråkdel av vanliga motorbåtars bränsleförbrukning och motsvarande mindre luftutsläpp.
Regeringen har nu i efterhand meddelat EU-kommissionen om det beslutade förbudet och söker underbygga det med en lång hotbild på skador skotrarna skulle åstadkomma, nu kom-pletterad med en rad latinska namn. Så gott som allt är gripet ur luften och har redan förkastats av kommissionen i den tidigare omgången. Dessutom har Finland, som har fler sjöar och känsliga vattenområden än Sverige men inte något skoterförbud, sagt sig inte ha märkt några sådana skador som vår regering vill skrämma allmänheten med.
Övergripande EU-regler
Det är tydligt att regeringen försöker rädda ansiktet. Redan i de nämnda rättegångarna mot skoteråkare framhöll de åtalade att förordningen stred mot EUs allmänna regler om fri rörlighet. Förbudet var dock så taffligt utformat att domstolarna inte behövde inte ta upp EU-frågan. Nu när förordningen gjorts mer täckande, har samtidigt EU-direktivet vidgats till vattenskotrar, varav följer direkt förbud att utan hållbara skäl hindra marknadsföring och användning av sådana. Det gäller alltså dubbelt EU-förbud. Till detta kommer att Sverige nonchalerat frysningskravet för inskränkande lagar av det här slaget och försöker påskina att en inskränkande förordning i själva verket innebär lättnader.
Följden av den här hanteringen är att den som i fortsättningen stoppas för brott mot vattenskoterförordningen visserligen kan komma att underkastas ett strafföreläggande. Om han vägrar att godkänna det blir han sannolikt instämd inför domstol. Men landets domstolar är tvungna att tillämpa den överordnade EU-rätten, och det finns därmed inte utrymme för domstolen att döma till straff enligt förordningens nya utformning.
Hugo Tiberg
Professor i sjörätt
GPS 64,4 Knop
